Fick ett mail från min vän Håkan Wallenius, som bla ger ut Thailands Posten. Håkan har bott i Thailand de senaste 20 åren och ger här sin bild på vad det är som händer i landet. En text jag tycker att ni alla ska läsa !

Såklart har vi Håkans samtycke till att publicera detta.  

Verklighetsförstärkning av ondo

 Det är oändligt tröttsam att lyssna till utländsk media som lyckas nämna ordet inbördeskrig varje gång en enminutersrapport sänds i svenska TV-nyheter, BBC, CNN m.m. Märkligt att man inte vill ta reda på sanningen. ”Titta och lyssna på mig jag vet bäst nu blir det inbördeskrig” gapar den ena reportern efter den andra. Hur fan ska ett gäng huliganer kunna starta ett inbördeskrig. Med vilka vapen, bamburör som man skickar iväg några påsksmällar med, hemmagjorda handgranater som exploderar i händerna på huliganerna lika ofta som de når någon form av mål. M79-or ett uråldrigt vapen som ingen militär använder överhuvudtaget.

Nej det är hög tid att utländsk media börjar att försöka förstå vad som händer i Thailand. Bakgrunden ligger i den populistiska politik som fördes under Thaksin Shinawattras fem år vid makten. Mellan 2001 och 2006. Istället för att bygga ut skolsystemet i nördöstra och norra Thailand gavs det frikostiga lån och t.o.m. rena allmosor. Kortsiktig politik som ledde till att människorna i området var glada den dagen pengarna kom i handen. Nya motorcyklar, mobiltelefoner, ytterligare en riskokare, fast modernare, köptes för allmosorna. Det kan väl knappast kallas varaktig ekonomisk stimulus. Inte en baht gick till utbildning. Thaksins kära vänner i industrin behövde fortfarande outbildad billig arbetskraft så varför spendera pengar på att utbilda folk när de var lyckliga att få en dusör kontanter. En konstgjord hög konsumtion blev resultatet. Många av de fådda bahten spenderades dessutom på prylar som Thaksin och hans vänner sålde och producerade.  

Thaksin har också infört 30 baht per sjukhusvistelse en mycket populär och behövlig reform. Han startade något som kallas OTOP. Det står för ”en by en produkt”. Thaksin försökte samordna tillverkning av produkter såsom krukor, korgar, frukter, örter m.m. Om en by koncentrerade sig på en produkt blev det både en bättre och billigare produkt. OTOP-butiker finns än idag både i London och New York.  Det som gick snett för Thaksin var att han drabbades av hybris som många före honom och troligtvis efter. Dessutom hade han bara ja-sägare som rådgivare. Thaksin blev av med 42 miljarder baht som ansetts ha tjänats oetiskt genom politiska beslut som togs under hans mandatperiod. Självklart har en människa i norra och nordöstra Thailand med 3-4 års skolgång lättare att tro retorik i form av halvsanningar och ibland rena lögner än en välutbildad människa. Därför tror en del människor att Thaksin är oskyldig.

Utbildade människor bränner inte däck och går löst på andras tillhörigheter. Välutbildade människor bildar ett politiskt parti och slåss för förändringar i riksdagen. Åter till det som händer i Thailand just nu. Märk väl att inte en enda demonstrant har dödats inuti de områden där protesterna utspelades via tal från en scen. Alla som dött har blivit skjutna i strider utanför demonstrationsområdena. Det är inte klarlagt av vem. Det finns idag bevis för att flera av demonstranternas s.k. vakter har varit och är beväpnade. Dessa huliganer har t.o.m. fördömts av ”rödskjortornas” ledare. Ledarna har gett sig frivilligt och rapporterat sig själva till polishögkvarteret. Efter det har ledarna forslats till okänd ort mest troligt mellan Hua Hin och Cha Am.  

Det som hände efter att demonstrationen upplöstes är mycket beklagligt. Att huliganer sätter eld på varuhus (ingen större skada skedd), bränner ner en biograf (stor skada skedd) och bryter sig in i och rånar butiker är ingen vacker syn. Men att kalla det för att Thailand står på randen till ett inbördeskrig är samma sak som att säga att när AIK och Djurgårdenanhängare slåss efter en fotbollsmatch så står Sverige på randen till ett inbördeskrig.  

Thailand har som alla andra länder en mängd kriminella som alltid tar tillfället i akt att sprida kaos och försöka skapa anarki. Det är en polissak att reda ut inte politiskt betingat. Att CNN börjar tjata om beväpnat motstånd i Isan och i norr är inget annat en sensationsskapande nyheter. Man ska ha klart för sig, vilket inga utländska medier verkar ha, att perioden mellan slutet på mars och mitten på juni alltid ser mängder av människor från nordöst och norr komma till Bangkok och söka korttidsjobb. Varför tror utländsk media att man valt just den tidsperioden för demonstrationer? Det finns helt enkelt inget att göra i dessa områden efter att risskörden är bärgad. Varför inte sätta sig på gatorna i Bangkok och få en ”dagpenning”. Att det dessutom sammanfaller med möjligheten att få sin stämma hörd förminskar inte människors vilja och beslutsamhet att delta. 

Det finns orättvisor i Thailand. Det finns dubbelmoral. Det finns korruption. Politiska frågor som måste stötas och blötas och man måste hitta lösningar på de problemen. Alla dessa orättvisor, dubbelmoral och korruption har funnits inom politiken åtminstone de tjugo åren jag bott i Thailand. Det finns inga enkla lösningar på de här problemen. Den nuvarande regeringen håller på att genomföra en landreform, man har bestämt sig för att halvera böndernas skulder till statliga låneinstitutioner, man har för första gången någonsin genomfört gratis utbildning i tolv år och man har tyvärr också gett militären alldeles för stor budget. Att militären fått mer pengar än vad den begärt är ett sätt att få soldaterna på sin sida i regeringskansliet. Det behövs fortfarande i Thailand med tanke på den stora mängd huliganer och narkotikakungar som finns. För att inte tala om envisa och ibland oresonabla demonstranter. Mitt i all denna kaos med eldsvådor i Bangkok, som ser förfärligt ut på TV, när man zoomar in enskilda detaljer. Mitt i all kaos finns det hopp och lösningar. Att militären tvingades att avsluta demonstrationerna så fredligt som möjligt berodde helt enkelt på att ”rödskjortorna” kom med nya krav efter att man accepterat Abhisit Vejjajivas fem punkter till försoning. Den s.k. Road Map applåderades av många läger i Thailand och är en mycket bra grund för framtida lösningar. Regeringens fempunktsprogram står fast med enda undantaget att det inte längre finns något datum för upplösning av parlamentet och nyval. Därmed inte sagt att det inte blir något nyval tidigare än vid mandatperiodens slut. I programmet ingår att man ska tillsätta utredningar (precis som i Sverige) som ska komma med lösningar till dubbelmoralen och korruptionen. Både Abhisit och Korn (finansministern) är starka anhängare av ”ren” politik. Man ska införa fastighetsskatt (både på mark, ofta obrukade jättearealer, och hus) vilket innebär att den s.k. eliten (som ”rödskjortorna” hatar) kommer att  få betala mer skatt. Det kommer att leda till en omfördelning av rikedomarna. Man jobbar på att få upp minimilönerna, något som Thaksins parti aldrig var intresserat av. Det här är sund politik som måste ”marknadsföras” i områden som bara ”hatar” den nuvarande regeringen genom propaganda. Varför skulle ett land med framtidstro och många politiska reformer runt hörnet hamna i ett inbördeskrig. Varför i hela friden är utländsk media så himla ”kåta” på att få Thailand att framstå som ett land utan lag och ordning. Sanningen är den att i vilket annat land som helst i världen hade inte demonstranter tillåtits att ockupera huvudstadens affärsdistrikt utan att både polis och militär brutalt slagit ner protesterna. Även i Sverige hade det skett.

Om utländska medier slutar med att måla upp Thailands politiska problem som ett krig mellan fattiga och rika, en mycket förenklad åsikt, så skulle vi få en mer nyanserad bild av det som sker.  Det är ingen klasskamp som västerlänningar vill få det till. Det är ett led i en demokratiseringsprocess som bara kan befästas genom att bygga ut utbildningsväsendet. Thailand har idag en god ekonomi, en rejäl valutreserv och exporten av ris och bilar ökar ständigt antalet baht i statsfinanserna. Landet går bra och därför finns det möjligheter att genomföra reformer.  Att en dag av huliganers framfart i Bangkok leder till att utländsk media, som är världsmästare på verklighetsförstärkning, vill få det till att Thailand står på randen till inbördeskrig är absurt. Tro mig i Thailand hittar man en gyllene mellanväg.

Thailand är kompromissernas land trots den stor diversifieringen bland dess olika folkslag. Det finns nämligen en förfining, en artighet som är en dygd. Buddismen har en stor del i hur framtida lösningar kommer att se ut, thailändare är ett troende folk även om buddismen snarare är en livsfilosofi än en religion. Eftersom Buddismen predikar vänskap och kärlek som grundfilosofi kommer just Buddismen att spela en stor roll i framtida kopromisslösningar.  Att sitta i Stockholm (det finns visst någon reporter från SVT i Bangkok men inte begriper han ett enda ord thailändska det är då säkert), London eller New York och komma med glasklara analyser utan att begripa ett smack av thailändares kynne är snudd på tjänstfel. Man kan inte vid något enda tillfälle eller vid någon enda enskild situation som inbegriper våld försöka förklara det som sker ur ett västerländskt perspektiv. Det finns helt enkelt ingen likhet i en asiats reaktion och en västerlännings reaktion. Thailändare är inte inskolade i ett folkhem, thailändare är ett individualistiskt folk och framförallt är thailändare oerhört melodramatiska och känslosamma. I Thailand är ofta verkligheten mer film och skådespeleri än vad filmen kan frambringa.

Sedan har vi en sak som jag är innerligt trött på. Man får inte ”tappa ansiktet”, man får inte erkänna fel och man får inte gå tomhänt ur en konfrontation. Allt bygger på det hysteriska asiatiska machoman-idealet. Att ”rödskjortorna” fick ge upp utan att nyval utlystes ledde till bärsärkargången i Bangkok. Man fick åtminstone visa sin ilska och besvikelse genom att sätta eld på ett varuhus. Beväpnad kamp i hela Thailand jodå visst kommer en del västerlänningar att tro på CNN och tycka att det är ett fantastiskt nyhetsprogram med sååååå stor kunskap. Men något inbördeskrig kommer det inte att bli trots att CNN, BBC och svensk nyhetsmedia gör sitt bästa. Att slåss om läsare och tittarsiffror med hjälp av onyanserad verklighetsförstärkning är mer inhumant och själviskt än de slagsmål som pågår på gatorna i Bangkok. 

Till slut ska inte diskussionen i västerländsk media försöka fastställa vad Thailand har förlorat på de demonstrationer som pågått till och från de senaste  4-5 åren. Det man ska diskutera är vad demonstrationerna tillfört. Klart är att man fått en större medvetenhet politiskt. Större medvetenhet om sin egen situation, den situation landet befinner sig i. Om inte den medvetenheten leder någonstans får vi nog anse det thailändska folket dumma. En sak har jag lärt mig under mina tjugo år i Thailand och det är att det inte finns några dumma människor, bara outbildade. Både bland demonstranterna och regeringen finns det mycket intelligenta människor som letar efter lösningar. Men man gör det på thailändskt sätt.   

Håkan Wallenius